Framförandet

Majoriteten av dem jag har stöttat känner obehag inför tanken på att ställa sig framför en publik. De uttrycker känslor av otrygghet. De är rädda för att misslyckas. Inte sällan förknippat med en jobbig situation i skolan, en redovisning inför fnissande skolkamrater, eller ett påtvingat framträdande i aulan. Jag har också mött dem som älskar att stå på scenen. Som njuter av utmaningen men kanske behöver hjälp med att finslipa sina framträdanden. Med rätt förarbete och träning kan du avdramatisera ditt framförande för att känna dig tryggare och säkrare.

Skriv ett manus.

Fundera på vad du vill med din publik och ditt framförande. Vilken är den röda tråden? Handlar det om ren information? Vill du övertyga? Tänk då på att du bör vara övertygad själv för att kunna övertyga andra. Jag antar att du kommer att använda Powerpoint. Det är ett bra verktyg om det används för att förstärka ditt budskap. Tyvärr används det allt för ofta som talarstöd. Det vill säga, den som talar läser innantill på en projicerad bild. Hur övertygande är det? Stäng av datorn med alla lockande genvägar och verktyg. Ta fram en blyertspenna och en bit papper, tänk och skriv. Det är du som ska stå på scenen och du är där för att du vill något med de som lyssnar på dig. När du är klar, starta datorn och lägg till de eventuella bilder som förstärker ditt budskap. Vill du ha hjälp med en struktur gå in på ”manus” i menyn.

Öva

Håll anförandet för dig själv några gånger. Stå inte framför en spegel. Du kommer bara att fokusera på hur du ser ut, inte på vad du säger. Dra hellre texten en gång varje dag i en vecka, än sju gånger dagen innan din presentation. Lär dig texten i stora drag. Då kan du göra utvikningar och det blir lättare att hitta tillbaka om du skulle få en black-out. Det viktigaste är att du vet vad du vill. Jag kommer att tjata mycket om det om vi träffas. Att du vet vad du vill. Vet du det kommer det mesta att falla på plats, kropp, röst och budskap.

Förbered dig mentalt

Jag är ofta nervös inför premiärer. Magen är i uppror, jag har hjärtklappning och är lättirriterad. En pina för min omgivning. För att vända mina negativa tankespiraler brukar jag tänka, ”Toni, ta tillvara på det här tillfället. De därute har kommit för att lyssna på dig för att du är en viktig person med något viktigt att säga.” Jag brukar också försöka sänka prestationskravet på mig själv. Istället för att tänka, ”Jag kommer aldrig att klara det här!” brukar jag säga till mig själv, ”Det enda du behöver göra nu är att gå in på scenen och ställa dig framför mikrofonen. Klarar du det?” När jag väl står där framför mikrofonen, så tar jag min tid och tänker, ”Det enda du behöver göra nu Toni, är att säga vad du heter. Klarar du det?” Det brukar jag oftast komma ihåg och när jag väl har kommit så här långt så brukar resten lösa sig.

Röst- och avslappningsövningar

Jag fick en film bifogad i ett mail för några veckor sedan. På den ser man en gammal kund stå bakom scenen och göra ett röst- och avslappningsprogram som jag gav henne 2005. Hon berättade att hon fortfarande gör programmet minst en gång i veckan och att hon inte längre skulle kunna tänka sig att gå upp på en scen utan att göra övningarna. Det var inte utan att jag blev rörd. Det finns en mängd olika övningar. Om vi träffas ger jag dig ett skräddarsytt program som du kan använda dig av.  Men innan vi ses, ta av dig skorna, blunda, studsa försiktigt upp och ner på tårna, låt allting hänga, haka, mage, tunga och ljuda sedan på aaaaa. Slappna av och känn hur du skakar luften längre och längre ner i magen varje gång du andats in.

Gör dig vän med tekniken

Kanske den viktigaste förberedelsen av alla. Hur många gånger har man inte suttit och väntat på att någon ska lösa ett tekniskt problem som borde varit löst innan vederbörande började sitt framförande. Jag var på ett seminarium en gång för länge sedan där en föreläsare skulle visa hur fantastiskt bra det var med trådlöst bredband i alla lokaler på ett företag. Han lyckades aldrig med att logga in på nätverket. Snälla, gör en checklista. Kontrollera att du har med dig alla filer, minnen, dator, bilder innan du åker från hemmet/kontoret. Kom i god tid innan publiken. Minst en timme innan. Se till att en teknikansvarig finns på plats. Gå igenom all teknik. Hur får du ner projektorduken? Hur släcker man ljuset i lokalen? Står bord och stolar rätt? Är projektorn uppvärmd? Fungerar fjärrkontrollen? Får jag bild från datorn? Om du ska visa film. Fungerar ljudet? Se till att du har vatten och dricksglas, kanske halstabletter, om du eller någon annan hostar. Öva med tekniken. Se till att du får dra igenom ditt framträdande med en tekniker. Sätt på dig mikrofonen och vänj dig vid att höra din röst eka mellan väggarna. Är scenen stor. Be att ljuset tänds så att du vänjer dig vid att stå i strålkastarljuset. Ta din tid. Om du inte är nöjd, ta om. Var besvärlig och ställ dumma frågor. Öva på att röra dig över scenen. Släpp aldrig publiken med blicken. Kom ihåg de som sitter längst bak, trots att du är bländad. Njut. Du äger!

Uppdatera dig

Vad publiken gjort innan ditt pass? Har alla fått lunch/fika? Vilka har talat innan dig? Om du är först. Har alla kommit? Har det hänt något anmärkningsvärt innan ditt framförande? För många år sedan höll jag en övning i svåra kundmöten för bankmän. De var allmänt stökiga, pratade och gick in och ut ur lokalen. Jag blev oerhörd störd, provocerad och tappade fokus. Det var eftermiddagen den 11 september 2001.

Gå på toaletten

Behöver kanske inte förklaras men se till mikrofonen är avstängd och att stänga gylfen om du har byxor.

Sänd en god tanke till själv

Formulera en mening som du upprepar lågt för dig själv innan du kliver upp på scenen. Den ska uttrycka något som redan skett och innehålla ord, som är, kan, vill, gör, känner… Den ska vara positiv och får gärna innehålla en känsla. Meningen får gärna uttrycka att något ska bli bättre. Till exempel:

”Jag gillar utmaningar och utvecklas av dem.”

”Jag behåller mitt lugn i pressade situationer.”

”Jag är glad och nöjd med mig själv.”

 

Lycka till!